Le Parkour

Var snart en vecka sen sist nu, och mycket har hänt på denna vecka!

Jag har blivit pappa igen! Vi fick förra måndagen en son, som kommer heta Thorin Axel Manfredsson. Jag är i ett konstant lyckorus nu.. Ska försöka sammanfatta veckan och våran actionfyllda förlossning utan att skriva onödigt mycket!



I måndags hade jag två kompisar från Uppsala Parkour på besök, för att umgås och vara med på en utav mina ledda parkourträningar i Öregrund som gästinstruktörer. Vi hade super kul, och det var roligt att ha dom här. Men, mot slutet av passet kommer hon som då jobbade i hallen med telefonen, och hade min sambo i luren. Jenny lät uppgiven och berättade att hon hade spytt massor, och mådde väldigt dåligt och ville att jag skulle komma hem. Hon hade försökt ringa mig, men jag hade inte hört telefonen.. Jag skyndade mig hem, och lät mina äldre deltagare runda av träningspasset med stretching och plocka undan.

Väl hemma, hade Jenny ringt till förlossningen, för det visade sig att hon hade värkar (klockan är nu ca 18:00). Vi får rådet att vi bör åka in, eftersom det är så tätt mellan värkarna. Jenny hade även ringt till sin brors tjej som var på väg till oss för att hämta våran dotter, så dom kunde passa henne medan vi åkte in mot Uppsala.

Efter en hel del yrande och springande och mycket nervositet, så kom vi in i bilen till 18:30 ca, och mina två kompisar från Uppsala fick helt enkelt följa med. Dom slapp iaf ta bussen hem igen!

Vi brände på så fort vi kunde, och värkarna tilltog i bilen, så vi ringde förlossningen och fick en ambulans utskickad att möta upp oss, för att vara på den säkra sidan.
Tre mil innan Uppsala (vi bor ca sju mil ifrån Uppsala), så mötte dom upp oss, och Jenny fick snabbt flytta över till ambulansen. Väl där inne så gick vattnet! Så dom for iväg in till Uppsala, och jag efter så gott jag kunde, utan att bryta mot fler hastighetsregler än jag redan gjort!

När jag äntligen efter en väldigt nervös biltur kom fram till förlossningen, så mötte jag ambulanspersonalen. En av dom visade mig till förlossningsrummet, och sa att barnet inte hade kommit medans dom varit där iaf.
Jag skyndade mig in genom dörren, och möttes av ett barnskrik.

Dom hade precis lagt barnet på Jennys mage. Jag sprang in, och gav Jenny en kyss, och fick åtminstonde klippa navelsträngen.. Våran son kom ut 19:44. Så det tog alltså två timmar, och fyrtiofyra minuter från det att Jenny fick den första värken vid femtiden.. Väldigt fort! Lite "data" för den nyfikne..

Thorin Axel Manfredsson,
född: 2011-03-07
kl: 19:44
Vikt: 4280g
Längd: 52 cm

Allt gick extremt bra, och Jenny klarade sig bra, och har återhämtat sig otroligt fort. Hon är som skapt för att föda barn verkar det som! Våran dotter gick också väldigt bra och ganska fort, även om detta är i en klass för sig!

Så här sitter man nu, och är två-barnsförälder. Helt otroligt, och overklig känsla. Jag går på ett konstant lyckorus, och är bara lycklig.

Har även under veckan hunnit köpa på mig lite hemmagym saker (skulle inhandlat det på måndagen, men det fick vänta av förklarliga skäl!). Så nu kan jag träna med vikter hemma också. Hade redan två hantlar, och en pull-up bar. Nu har jag två bars, och två hantlar till. Samt en bänk (där man kan träna bensparkar för fram och baksida av lår), samt köra flyes. Fick med ca 50 kg vikter, så det funkar ett tag. Hade 24 kg vikter totalt skälv också från mina hantlar som passade på det jag köpte. Ska köpa på mig lite mer saker som mer vikter, en längre skivstång, samt en kettlebell eller två också. Men allt får ta den tid det tar. Nu först ska det bli en studsmatta!



I övrigt har veckan rullat på. Vi har börjat få till det här hemma, och våran dotter är väldigt nyfiken på sin lillebror, även om jag tror att hon inte riktigt begriper att det är hennes bror än. Men det har funkat väldigt bra än så länge! Han äter som han ska, och sover bra. Han föddes med en lättare släng av gulsot, men det kommer gå bort av sig själv, eftersom det är så lite, bara genom att äta och få mycket ljus. Våran dotter hade samma sak, och det försvann efter några veckor.

Nu ska jag unna mig lite kvällsträning. Jobbar på mina handstands varje kväll, och det går framåt, och jag börjar närma mig styrkan och balansen jag hade innan jag skadade mig förra året. Nu klarar jag iaf 40 sekunders handstående. Klarade 48 sekunder som bäst (klarade dock 1 minut förr året innan jag bröt handleden). Men snart så! Känner att jag börjar få till en rakare form också. Inte lika mycket svankande som jag gjort förr, och nu har jag raka ben också. Börjar bli starkare i mina chins också. Klarar 20 st nu, utan att pausa mer än nån sekund på dom sista tre - fyra repetitionerna. Så det känns kul. Testade också för några veckor sen att köra chins med vikter för första gången, och klarade mer än jag trodde.
Körde 8 x 20 kg, 4 x 30 kg och 2 x 40 kg. Trodde aldrig jag skulle klara på 40 kg. Men det gick, även om var tufft som tusan! Ska försöka köra lite mer chins, pullups och dips med vikter!

Mina muscleups är också bättre, även om jag fortfarande drar lite mer på den ena armen. Ska försöka jobba bort det. Klarar även av en så kallad "uppstart" med raka armar nu, som gymnaster använder sig av för att komma upp på ett "räck" (stång man svingar sig i). Så det är kul att det går framåt! Mina volter känns bättre och stabilare också. Målet är att kunna göra en hel del ute på gräs nu till våren/sommaren. Får se hur det går! Märks att gymnastikträningen har gett lite resultat även om jag inte varit med så många gånger jag gärna velat. Kommer nog hjälpa mycket med en studsmatta här hemma också. Kommer nog ge mig mer kroppsmedvetenhet i luften, och möjlighet att träna in skruvar.

Imorgon är det måndag, och en ny vecka full av nya möjligheter och äventyr. Ta vara på dagarna och njut av den kommande våren! Det kommer iaf jag göra!